Den här julen började vi hemma hos min farmor och farfar för lite julaftonsfrukost - det blev mycket prat om att det var "bättre förr". Men ibland så tror jag faktiskt det. Att det var bättre förr. Eller så är det känslan av att jag så gärna vill att barnen skall tycka julen är lika fantasisk som jag gjorde när jag var liten. Vet ni vad jag tänkte när jag låg i sängen dagen innan julafton? Att den där känslan man har när man är liten och inte kan sova för man vet inte vad som finns i paketen? Den har liksom bytts ut mot känslan av att inte kunna sova för man är så spänd på hur barnen skall reagera när de ser vad som finns i paketen. Williams min var underbar när han packade upp Skylanders Trap Team - det gör allt värt det. Han fick också ett slimelabb i julklapp och det skulle såklart testas redan på julaftonskväll ♥ Vi hade en mysig afton med alldeles för mycket godsaker och mat. Men höjdpunkten var när farfar Nisse kom som tomte ♥

 

Juldagens morgon packde vi in oss i bilen och for ner till Ystad för ännu mer firande, nackdelen med att ha de två familjerna så långt från varandra, men fördelen är ju såklart att vi får lov och fira jul två gånger! Också här nere blev det klappar och mat och det bästa av allt nämnligen risalamalta med svartvinbärssås. 

Andreas åkte hem igen redan samma kväll eftersom han skulle jobba under julen. Jag och barnen stannade kvar i Ystad och här skall vi vara ända tills nyårsdagen. 

 

 

Träden knoppar om igen och nävan blommar i rabatten - den 16 december 2014 - det är inte rätt. December skall vara gnistrande kall, med snö och rök som kommer ur munnen när man pratar. Jag vet att det jag just beskrev kanske inte är den typiska svenska decembermånaden men det är fortfarande så jag hoppas december kommer bli - varje år. 

 

I helgen fick vi iallafall klätt granen och på fredagskvällen började det snöa - massor. Eftersom vi hade en känsla av att det kommer vara borta dagen efter så pep vi ut vid sjutiden och åkte pulka på gården. Det var fler än vi som tänkte så - nästan alla barn på gatan var ute i mörkret och snöfallet. Barnen åkte pulka medan föräldrarna stod och pratade, det var så mysigt. Där kom julkänslan som ett brev på posten - tyvärr försvann den lika fort dagen efter när vädret utanför bjöd på regn och snålblåst. 

 

Vinden viner verkligen utanför knuten på mina svärföräldrars hus i Ystad. Tittar man ut blir man lätt lurad att tro att det är kallt och ruskigt ute, men vinden som viner är varm trots att luften är hög och frisk. 

Vi åkte ner hit i fredags efter jobbet och nu är det redan söndag. Tiden rusar fram och i nästa vecka fyller vår kille 7 år. Vi har haft tre mysiga dagar med god mat och lite kusinmys. 

Så tog vi bilen en tidig lördagsmorgon, jag, mina barn och min mamma. Vi styrde kosan mot Liseberg. Pappan var i Gdansk med jobbet så vi passade på att åka till nöjesfältet då pappan i familjen inte är vidare förtjust i karuseller och bergochdalbanor. Det är inte heller vår lilla Wille. Så jag och Saga åkte en massa medan mormorn och Wille spelade och spelade och spelade. Saga är en tuff tjej, bangar inte för mycket. Så vi åkte både Balder (min favorit) och Helix (som blev Sagas favorit) däremellan hann vi med båda Kållerado (där vi fick med Wille) och Hanghaj. 

Österlen...en plats som upptar mer och mer utav mitt västkusthjärta. Just nu ligger jag vid strandkanten och hör vågornas brus blandas med rösterna från mina barn som bygger sandslott. Barnen skall vara här en vecka tillsammans med sin farmor och farfar, vi ska åka hem igen imorgon, Andreas börjar jobba och jag har en vecka kvar att jobba innan semestern. 

 

Vattnet är iskallt, 16 grader, men det verkar inte bekomma barnen. Det är som om deras känsel brottas ner av glädjen över att hoppa i vågorna. Jag funderar faktiskt på att svida om och ta ett dopp. Det är varmt att ligga på stranden,  men jag är en badkruka,  fast å andra sidan är det någon som älskar att bada i Skåne,  iallafall enligt min kollega Janet från Strövelstorp. Ja, vi får se hur jag gör...

Vi firade vår midsommar tillsammans med familjen Thelne i stugan i Karlsby. Vi körde upp på onsdagen och var uppe i relativt god tid, vädret var varmt och soligt. Männen började genast arbeta med att flytta bryggan medan jag och Elisabeth åkte in till stan för att handla. Det var enormt mycket folk överallt! Men handlat fick vi, middag åt vi och till efterrätt grillade vi marshmellows. 

Vi är nu inne på tredjedelen på vår Stockholms semester och vi har hunnit avverka Gamla Stan, Vasamuseet och Skansken. Vädret är verkligen med oss och ligger på runt 25 grader med strålande sol! Vi bor på Foresta Hotel på Lidingö, samma hotell som Beatles bodde på när de var i Stockholm, även Walt Disney har bott här. 

Å, vi har verkligen haft en fantastisk påsk! Barnen och jag har spenderat den hos mina fina svärföräldrar aka barnens farföräldrar ♡ Vi körde ner tidigt fredagsmorse och hann ner till att titta på kusin Hampus när han spelade match på Ystad IP, Saga var den enda av oss som inte missade när han gjorde mål. Kvällen spenderades med nära och kära här nere medan vi åt ägg, sill och kalkon. 

 

På lördagen vaknade vi till strålande solsken och bestämde oss för att åka kustvägen mot Simrishamn. Österlen är fantastiskt vackert, jag hade kunnat gå och strosa där hur länge som helst! 

Vi höll oss på tryggt avstånd eftersom jag tyckte det var för kallt för att bli blöta, men alla andra skulle minsann stå och hålla i räcket... Det finns mängder med små mysiga affärer på Österlen och en utav dem är hönan Agda, www.agda.se, en supermysig affär med mycket bra priser. Tyvärr hittade jag ingenting som föll mig i smaken men Saga shoppade en glaskaninskål för 15:- som hon skall ha godis i säger hon ♡ 

Idag gick vi upp runt 08, Wille hade en kompis, Elliott, som sovit över så det var fullt liv på ovanvåningen redan när vi vaknade! Vi åt frukost och sedan sa vi hejdå till Elliott och packade in oss i bilen och åkte upp mot Universeum. Vi hade en riktigt mysig dag tillsammans och barnen var på strålande humör hela tiden. Det var väldigt mysigt att gå runt där inne och det var alldeles lagom med folk (ni vet väl att jag avskyr folksamlingar? Värsta jag vet att knö med massa människor). Vi gick igenom vattnets resa, akvariumet, dödliga djur och underjorden sedan tog vi en fika och avslutade med regnskogen och teknikplanen. 

 

Då var vi inne i februari. Helgen har gott i lugnets tecken, fredagen var pappan på jobbet och jag låg hemma och tog igen mig från denna hemska förkylning som jag åkt på. När jag hämtade barnen i skolan så undrade jag om det var någon som ville åka till mormorn? Saga ville såklart men Wille ville hellre hänga med en sjuk mamma. Jag förklarade att det inte blev några kompisar hemma och att jag inte heller orkade leka med honom, men han ville ändå vara hemma ♥ Denna dag blev det hemgjord pizza till kvällsmat då det var vad jag orkade ungefär. 

 

Lördagen var pappan hemma som tur var. Han tog hand om det mesta medan jag vilade och sov om vartannat, jag måste verkligen vart riktigt roligt sällkap :-) Vi var bortjudna på kräftor på kvällen men jag och barnen stannade hemma, det var bara pappan som gick. Jag gick och la mig samtidigt som barnen dvs redan kvart i åtta och sov till kl 08.30 när pappan väckte mig. Idag mår jag bättre och känner mig ganska redo att gå till jobbet imon. Men igår var det en stor dag för barnen, de har hållt sig sockerfria i en månad och kunde således kassera in 200:- var, det var direkt ner till Elgigaten och köpa de som de önskade sig mest av allt i hela världen, jorå så var det, mest av allt i hela världen. De fick dock dela på det eftersom det kostade 600:- så nu sitter de och samsas om Skylanders Swapforce ;-) Men det känns bra att de har sparat pengar och haft en mål med sitt sparande. Nu ska de välja om de vill fortsätta ytterligare en sockerfri månad och inkassera ytterligare 200:- när februari är slut eller om de vill äta socker och inte få några pengar ;-) Det är ett tufft val, iallafall för Wille!

 

Andreas och barnen promenerade bort till farmor och farfar och fikade. Jag stannade hemma och fixade maten. Ikväll tänkte jag att jag skulle försöka vara vaken längre än till åtta så jag och andreas kanske kan se en film tillsammans. Föresten hur tråkigt är det inte att snön regnar bort?

Idag har det verkligen rullat på i ett. Jag vaknade i morse dyngförkyld men valde att åka till jobbet ändå, detta dåliga samvete för att man stannar hemma, ibland så stjälper det mer än hjälper, men det är lätt att vara efterklok. Jag slutade kvart i fyra och då var det bara att kasta sig i bilen och köra och hämta Saga hos Lovisa (hon följde med Lovisa hem efter skolan) sedan snabbt som tusan till skolan och hämta Wille för att åka vidare till simskolan. Under hela tiden frös jag så jag skakade, men vad gör man inte för sina barn? Bara att bita ihop och le!

 

Inatt kom det mer snö - härligt! Jag vaknade utan en man i sängen men en varm och go son som låg tätt tätt intill. Andreas hade gått upp tidigt för att träna och hade skottat fram bilarna. Visst är det härligt med snö? Den och kylan får gärna vara kvar hela februari och mars med för den delen. Det är så mycket ljusare och lättare på något sätt, än regn och rusk. 

 

Igår hade Saga gymnastik och jag passade på att träna under tiden. Jo Saga har gymnastik en gång i veckan och de tränar i 1,5 timme per gång. Föräldrar är inte lov att vara med och titta, men igår så slutade min träning så pass tidigt att jag var där redan 30 minuter innan det slutade, jag ställde mig i förrådet och kikade fram, väldigt noga för att inte Saga (eller ledarna ;-) skulle se mig. Hon är så lång Saga och smal... ryggkotorna syns när hon gör kullerbyttor! Och så är hon bara ben och armar, hon har fått min kropp helt enkelt, så såg jag med ut när jag var liten, låååånga ben och långa armar. Fortfarande såhär i 30års åldern kan jag ibland förbanna mina långa ben, speciellt i yogan!

 

Tiden flyger verkligen iväg. Jag hinner knappt med, det är redan 2014 och jag har inte bloggat här sedan Halloween - vart tar tiden vägen? Egentligen så är det väl som så när det gäller bloggen att ju äldre barnen blir desto mindre blir det att blogga om. Förstå mig rätt, de är fortfarande lika härliga som när de var mindre men jag tar lite mindre plats i deras värld numera, de leker med kompisar och är ibland inte hemma innan sent på kvällen då de följer med vänner hem. Och det är så det ska vara absolut! Men då finns det inte så mycket kvar att dokumentera, för tanken med bloggen - jag har sagt det innan - är att den skall vara som en dagbok för barnen över deras uppväxt. Jag tycker det är rikitgt roligt att gå tillbaka och se vad som hände idag för 3 år sedan, nu när Saga har lärt sig läsa så tycker hon också att det är roligt och Wille han gillar att titta på bilderna och frågar Saga vad där står. Jag håller på och tittar på nätet på vad det kostar att få ut bloggen som pocket, så att man får den som en bok. Men det är en massa jobb, men det kan helt klart vara värt det! Om inte annat så kan jag bläddra i den när jag är gammal ;-)

 

Så vad händer nu för tiden då? Ja en generell uppdatering kan jag iallafall slänga ut här. Veckorna går i ett, jag tränar och jobbar, pappan tränar och jobbar. Saga har gymnastik och simning en gång i veckan varvat med läxor och massa lek. Jag märker tydligt på henne att hon börjar bli stor, på utvecklingssamtalet förra veckan så sa läraren att det går bra och att hon skall få mer utmaningar eftersom hon ligger så långt fram, roligt såklart, men det som gjorde mig mest glad var att hon sa att Saga har en väldigt bra självkänsla och inte låter sig påverkas att göra någonting som hon inte vill. Att Saga har stor intergitet och tilltro till sin egen förmåga. Och är det egentilgen inte det som allting handlar om? Det man mest önskar sina barn? En tilltro till sin egen person och förmågan att älska sig själv? Det kommer förmodligen att bli tuffare och tuffare ju äldre hon blir, för skolans värld är tuff... Så Saga sluta aldig att älska och tro på dig själv, du är en underbar, envis och glädjefull tjej ♥

 

Wille då? Vad gör han? Även för Wille går det bra i skolan, han skaffar sig mer vänner och blir mer och mer oberoende utav oss och vill mest leka med kompisar. Även fast jag gör så gott jag kan för att hålla kvar min lillegospojk en liten stund till - till pappans stora förtret. Wille har börjat på simskola och åker skridskor en gång i veckan (med skolan). Först så vägrade han att åka, isen var för hal, så han och hans vän Emil kröp omkring på alla fyra ute på isen, men står de båda två uppe på benen och åker när de håller i en kona. Roligt att se att han tuffar till sig mer och mer och vågar! Han är annars så försiktig vår lille prins. Läraren i skolan säger att han är en lugn kille som många barn vill leka med och att han är en bra kompis. Vilket också värmer ett mamma hjärta, du har och har alltid haft ett hjärta av guld Wille, jag hoppas att det kommer fortsätta vara så ♥